Jag gjorde ju ett
”ses snart” inlägg där vissa frågat, när är snart då?
Just nu kan jag inte
välja hur jag ska göra.
Å ena sidan vill jag
låsa bloggen och skriva ut allt som känns och bränns.
Lycka som sorg.
Det där som jag
faktiskt inte har skrivit för att jag vet att det inte är helt korrekt att
skriva ut det. För att jag faktiskt är rädd att trampa mina bästa vänner på
tårna.
Men det innebär att
jag faktiskt inte kommer låta alla komma åt läsningen.
De som kommer åt
den kan VERKLIGEN då välja om de ska logga in eller inte.
Välja om de vill läsa eller inte.
(det kan man givetvis redan göra, men ja ni fattar).
Å andra sidan skulle
jag vilja fokusera bloggen mer mot träning, men inte en av alla de där
chiapuddingsträningsbloggarna eller de där
jag-är-mamma-och-hinner-träna-överallt-ändå-bloggarna. (jag har ju inte ens
barn liksom)
Nej utan mer som den
JAG är.
Jag tränar för hälsan
och för att må bra, på riktigt.
Jag strävar varken
efter magrutor eller marathonlopp.
Jag har en vision av
vardagsstark och träna som JAG njuter av och mår bra av.
Hur jag än ser ut.
Med egentligen ett
mål: bibehålla träningen vecka ut och vecka in.
En sådan blogg skulle
jag vilja förmedla.
Där jag med min
faktiskt långa och stora kropp (jag menar inte tjock, jag tycker inte att jag
är det, men jag är stor, helt enkelt) samt med knän som inte är de bästa visar på
att det går bra att träna ändå.
Visar lite på hur man
kan träna, utan att ha ett uns av formell kunskap inom området.
Utan fokus mot kost.
Överhuvudtaget.
Kommer mat med är det
enbart för att jag älskar att laga mat och nya recept, inte kost i hälsa och
träningens tecken.
Det finns det
tillräckligt av, som hetsar och pressar.
Nej jag äter kvarg
likväl som jag trycker en påse chips.
Så medan jag funderar
vidare, var god tyck till i kommentarsfältet!
På återseende!
e.