en del av din kropp : 121107


Ett axplock av allt jag läst inför tentan.
Läs, det är fascinerande, även om denna historia långt ifrån berättar allt om din kropp så får du en liten del av mig, helt gratis.


I munnen sitter tungan, tungans slemhinna utsöndrar lipas. Lipas bryter ner fett. Saliv triggas igång av lukter, syn, smak och i saliv finns amylas. Amylas bryter ner kolhydrater. Saliv utsöndras av körtlar. Körtlar som heter parotis, sublingualis, submandibularis. Upp mot näscaviteten har vi mjukmuskelatur. Muskelturen kallas mjuka gommen och det är den som stängs när du sväljer. Så att du inte får mat in i näsan. För att du inte ska få mat ner i luftstrupen så stänger något som kallas epiglottis. Epiglottis är ett brosk. Ett brosk till början av larynx. Luftvägens början. Larynx består av fler brosk. Thypridbrosket. Artenoidbrosket. Corniculate och cricoidbrosket. Efter larynx kommer trachea. Där finns brosk formade som hästskor. Baksidan av trachea är muskulatur. Trachea delar upp sig i två bronker. En till varje lunga. Lungan delas upp i lober. Hö lunga har tre lober och vänster lunga har två. Enda ingången till lungan heter lunghilus. I denna ingång går artärer, vener, lymfkärl och bronker. Bronkerna delar upp sig till segment bronk, bronkioler, respiratoriska bronkioler och sist och minst, alveoler. De är många och små och sitter som vindruvsklasar i lungan. Det är här det primära gasutbytet sker. I alveoler är trycket mindre än i atmosfären vid inandning, inspiration. På så sätt trycker atmosfärtrycket ner luft i våra lungor. Diafragman sänks och interkostalmuskler häver bröstkorgen. Allt slappnar av och lungorna pressas ihop och rummet minskar. Lungrummet. Minskar rummet ökar trycket. Boyles lag. Trycket i alveoler blir högre än i atmosfären. Luften åker ut. Men om det skulle sitta något i vägen för alveolerna då, som om du har lunginflammation och slem är i vägen. Ja då kommer alveolen falla samman, som att druvan blir ett russin. Då kommer inte gasutbytet bli adekvat. Utanför alveoler finns kärl med blod. Blod som vill bli syresatt. För syre ger celler energi. Utan syra utvinner vi ingen energi i citronsyracykeln inne i cellen. Inget ATP som är energi blir till. Om blodet då inte får syre så kommer det blandas med syresattblod och bli en venös tillblandning även kallat shunt. Om man söver en person så kommer den normala funktionella residual kapaciteten FRC att sänkas. Sänks denna så kan closing capacity överstiga FRC. Closing capacity är när luftvägsavsnitt stängs. Då kommer det att ske en venös tillblandning. När blodet möter en väl fungerande alveol sker ett gasutbyte, blodet blir syresatt genom diffusion. Koldioxid från vävnader släpps till lungan och vädras ut, alveolen avger syre till blodet. Blodet går vidare till lungvenen där lungorna bronkiala artärer släpper lite syrefattigt blod. Därför får vi inte 100% syresatt blod endast 98%. Lungveven för det syrerika blodet till hjärtats vänstra förmak. Förmakens tryck är nu högre än i vänster kammare. Detta leder till att mitralis klaffen öppnas till vänster förmak. Vänster förmak tömmer nu sitt blod till vänster kammare. Här får vi fram End Diastolisk Volym, den volym hjärtat har att jobba med. Ökar EDV så ökar slagvolymen på hjärtat. Till en viss gräns. Enl Frank Starling. Ökar EDV för mycket orkar tillslut inte hjärtmusklerna att kontrahera och föra över blodet. Blodet blir kvar och kan skapa lungödem och benödem. Om vänster kammare orka pumpa vidare blodet så sker detta när trycket i vänster kammare överstiger aortans tryck. Afterload är det tryck hjärtat måste övervinna för att få ut blodet i kroppen. Hjärtat pumpar ut blodet genom aorta ut i kroppen. Aortaklaffen stängs och hjärtat börjar om. Det syrefattiga blodet från kroppen töms i hjärtats högra förmak via den övre hålvenen. Sedan går blodet genom tricuspidalisklaffen till höger kammare. Från höger kammare lämnar blodet hjärtat för att syresättas i lungorna via truncus pulmonaris. Det krävs blodtryck för att blodet ska kunna åka runt i kroppen. För ett blodtryck måste vi räkna ut resistens i kärlen och multiplicera det med hjärtminutvolymen. Hjärtminutvolymen kan vi räkna ut med hjälp av hjärtfrekvens och slagvolym. Om vi vill veta vänster kammare funktion o systole så måste vi ta reda på ejektionsfraktionen. Då tar vi slagvolymen delat på EDV. För att få reda på hur väl kroppens vitala organ genomblöds kan vi räkna ut något som kallas medelartärtryck, MAP. Då får vi ta det diastoliska trycket plus en tredjedel av pulstrycket. Pulstrycket får vi genom att ta systoliskt tryck minus diastoliskt tryck. För att hjärtat ska kunna arbeta behövs ett adekvat blodtryck. Trycket regleras på många olika sätt. Dels så har vi baroreceptorer på aortabågen, i förmak och lungor. Dessa känner av tryck variationer och skickar signaler till kardiovaskulärtcentrum i hjärnan. Är det högt tryck märker kardiovaskulärtcentrum av den höga aktiviteten i barreceptorer och påverkar parasympatiska systemet att reglera med lugnande mekanismer. Om det är lågt tryck känner kardiovaskulärtcentrum av den minskade aktiviteten och drar igång sympatikus påslag. Sympatikus skickar ut adrenalin till kroppen. Det är ett hormon och signalsubstans som drar igång kroppen. Kontrahera kärl, öka hjärtfrekvens och dessa binder beta1receptorer i hjärtat. Blodtrycket kan även regleras från njurarna. I njurarna har vi något som kallas den joxtaglomeruläraapparaten. Den ligger inne i något som kallas nefron. Njurens minsta funktionella del. Där finns kärl och tubuli. Mellan afferenta och efferenta arterioler går distaltubuli och mellan dessa skapas joxtaglomeruläraapparaten. I dista tubuli sitter makula densa celler som binder ihop med joxtaglomeruläraceller i arteriolerna. Makula densa känner av natrium koncentrationen i kroppen och joxtacellerna påverkas av blodtrycket. Är trycket lågt så kommer joxtaglomeruläraapparaten att frisätta enzymet renin. Renin möter angiotensiongen i blodet som levern frisätter. Detta skapar angiotensin I av reninet. Angiotensin I möter ACE från lungendotelet. Angiotensin II skapas och det detta kontrahera kärl så att blodtrycket ska stiga. Det påverkar även binjurebarken att frisätta aldrosteron, ett hormon som är salt och vatten sparande. Då kommer natrium sparas i njuren och således vatten. Detta ger en minskad diures och sparar vatten så blodtrycket kan stiga.

Ja det här var lite grundläggande.
Då har jag långt ifrån nämnt alla organ och funktioner som vi läser.
Detta mina vänner kallas anatomi och fysiologi.

Allt det jag skrev nu skrev jag bara på fri hand utan att kolla böcker eller anteckningar. Jag skrev det så mycket på ”svenska” jag kunde. För att ni skulle förstå något och inse hur fantastiskt detta ämne är. Har du inte läst, det är faktiskt intressant.

Detta och lite till ska jag tentas i på fredag. 

Vi får väl se. Önskade att jag hade fem veckor till på mig så jag verkligen hann fascineras av detta fantastiska ämne och sätta mig in i varje del exakt.
Nu är det kort tid och ett in bankande av kroppens viktigaste organ på cellnivå inför tentan som gäller.



e.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skicka en kommentar